Han log mot mig ”Ja, Elvira det är jag min kära dotter” då började tårna rinna igen ner för mina kinder. Jag kunde inte få de att sluta falla det var i stort sätt omöjligt. Pappa höll armarna om mig och strök mig över huvudet. ”Jag är ledsen att vårt mötte blev på det här sättet men det var oundvikligt med tanke på att Millana börjar närma sig dig och då var det för farligt för mig att vara oskyddad.” Jag tittade på honom med undrande min men tårarna i ögonen såg det väll mest ut som en grimas.  Han log mot mig och kysste mig på pannan ”Jag ska berätta allt för dig efter frukosten, kom med nu så ska du få något gott att äta.” Han förde mig igenom en lång korridor och in igenom en stor dörr där det stod ett bord med massor med olika sorters maträtter upplagda. Det mesta bestod av olika sorters havsdjur på ett eller annat sätt. Runt bordet satt redan Marco, Mikael och Miro de hade suttit och småpratat tills vi kom för de tystnade direkt så fort vi kom in igenom dörren. ”Förlåt Elvira att jag inte hämtade dig som lovat fast jag tror du gillade vem som gjorde det istället” Miro blickar åt mitt hål. Mikael ler åt mig och lyfter sitt glas som han håller i handen ”skål för att så stor del som möjligt är samlad.” Marco kommer fram och leder mig till en stol som står tom och är en riktig gentleman med stolen. Han flinar lite åt mig innan han går och sätter sig där han satt sen innan. Men det är en stol som är tom *undrar vem som ska sitta där* fast ingen värkar märka det. När alla börjar ta för sig tittar jag runt och vet inte riktigt var jag skulle börja. Jag får syn på ett par räkmackor som jag tänker att jag måste testa. Det kommer en dam in med havsblå kläder som häller upp en dryck som inte går att beskriva det smakar lite som en blandning av äpple och hallon men mycket, mycket godare. Jag provade också under frukosten något som såg ut som sushi fast det smakade inte det. När alla var mätta gick vi alla och satte oss i ett finrum i rummet intill. Det fans en soffa och två fåtöljer jag satte mig i soffan mellan Mikael och Marco, medan pappa och Miro satte sig i fåtöljerna. Nu ska jag berätta för dig vad det är som händer här egentligen.” Han tittar på mig medan han funderar...

Vad är det som han ska berätta tro?

Jag trodde jag skulle svimma, badrummet var ungefär lika stort som sovrummet och badkaret skulle lika gärna kunna vara en liten swimmingpool. Vi ena sidan stod ett sminkbord med nästan hur mycket smink som helst och spegeln hade små lampor långs med hela rammen. Jag satte på kranarna till badkaret så att de fylldes medan jag tog av mig kläderna och letade upp en handduk. Jag hittade en i ett av skåpen som var i rödaktig färg och en annan som var i himmelsblått. Jag tog en flaska med jordgubbsdoftande skum med mig till badkaret som jag hällde i innan jag stängde av kranarna.

Vattnet var varmt men skönt när jag lät min kropp sakta sänkas ner i det. Jag låg säker där i en femton minuter innan jag kom på att Miro snart skulle komma och hämta mig för frukost så jag steg upp ur badkaret och torkade mig snabbt för att sedan föna håret så det blev nästan helt tort. Jag kläde på mig klädningen och skorna och sminkade mig lite grundligt innan jag tog krustången och använde det på det yttre håret. När Miro knackade på dörren så var jag klar men det som förvånade mig mest var att det inte var Miro utan en annan man i femtio års åldern med samma gröna ögon och samma röda hår som jag och Mikael jag sa det första som kom över mina läppar ”pappa”.

Äntligen har hon fått träffa sin pappa för första gången.

När jag vaknade upp låg jag i en himmelsäng med rosa sidenlakan och helarummet var som till en femåring skulle älska.  Ett stort dockhus som såg ut som ett slott med ett flertal dockor i var placerad vid rummets högra sida. På vänstra sida av rummet bestod bara av dörrar till en walk in garderob. Rummet var stort men inte så välfyllt, medan jag satt där och tittade runt i rummet knackade det på dörren.

”Elvira är du vaken?” hörde jag Miros röst utanför dörren. ”Det är bara att komma in Miro” ropade jag till svar. När han kom in var han kläd i de finaste kläderna som jag någonsin har sett maken till.                  ”Det är frukost om en halvtimme så du hinner ta ett bad om du vill innan och sedan sätta på dig nya kläder du kan välja vad du vill från garderoben. Ditt badrum ligger på andra sidan garderoben och det är bara att ta för sig av allt där inne. Jag kommer och hämtar dig efter dig när frukosten är klar.” sen gick han bara ut igenom dörren och försvann. Jag orkade inte slösa tid så jag gick till garderoben och öppnade den. Den var fyll med de mest fantastiska kläderna som jag bara trodde de rika hade råd med. Allt eftersom jag gick igenom flera av kläderna så kom jag att tänka på att jag kanske ska få träffa min pappa under dagen. Det var det jag tänkte på när jag valde den smaragdgröna klänningen i sammet som jag tog med mig in till badrummet. Jag valde den eftersom den matchade så bra med mina ögon. Jag tog även med ett par lågklackade skor som var lika gröna även de som jag tog med mig.